Ungdomsdagarnas resolution 2014

De riksomfattande teckenspråkiga ungdomsdagarna 2014 Resolution Finlands Dövas Förbunds ungdomsarbete arrangerade de riksomfattande teckenspråkiga ungdomsdagarna i Jyväskylä 17 – 19.10.2014. Temat var ”Du vet mitt namn men inte min bakgrund”. Har vi fri rörlighet i Finland?…

Läs allt

Om videon

De riksomfattande teckenspråkiga ungdomsdagarna 2014
Resolution

Finlands Dövas Förbunds ungdomsarbete arrangerade de riksomfattande teckenspråkiga ungdomsdagarna i Jyväskylä 17 – 19.10.2014. Temat var ”Du vet mitt namn men inte min bakgrund”.

Har vi fri rörlighet i Finland? Ungdomsdagarna begrundade teckenspråkiga barns och ungdomars valmöjligheter och konstaterade att de inte har jämlik valfrihet på alla livsområden. Än i dag fattar myndigheter och beslutsfattare beslut utan att höra individen, dvs. det teckenspråkiga barnet eller den teckenspråkiga ungdomen. Det minsta man kan begära är att barnets föräldrar ska bli hörda. Många teckenspråkiga barn får inte teckenspråksundervisning i skolan, trots att de skulle vilja ha det.

Hur stora möjligheter att välja har teckenspråkiga barn och unga? Från början av år 2014 kan patienter välja hälsovård över kommungränserna. Hur är det då med småbarnspedagogik och grundundervisning för teckenspråkiga barn och unga? Skulle det inte vara dags att införa fri rörlighet i Finland också för dem? Man bör samarbeta över kommungränserna.
Närskoleprincipen har som känt varit en av den finska utbildningspolitikens grundpelare. Närskolan är elevens primära alternativ. Men alla föräldrar vill inte placera sitt barn i närskolan. Föräldern till ett finskspråkigt barn kan söka plats i en annan skola för sitt barn, i eller utanför den egna kommunen. Eleven har inte direkt rätt till att börja i en annan skola, för det krävs att vårdnadshavaren startar en ansökningsprocedur och motiverar varför man vill söka sig till en annan skola. Men möjligheten att välja finns i alla fall.
Teckenspråkiga barn och deras föräldrar har inte i praktiken samma möjlighet att välja den skola de önskar, varken inom den allmänna undervisningen eller specialundervisningen. Den offentliga sektorns svåra ekonomiska läge har tvingat kommunerna att vidta sparåtgärder av många olika slag, vilket har lett till att teckenspråkiga barn inte alltid får den teckenspråkiga miljö de önskar. Inte heller inom dagvård och småbarnspedagogik tillgodoses barnets språkliga rättigheter genom att man skulle kunna välja vårdplats över kommungränserna.

När beslut rörande ett barn fattas är det barnets intresse som ska ställas i främsta rummet. Föräldrar och myndigheter ska alltid tänka på hur deras beslut påverkar barnet. De vuxna ska tillsammans söka lösningar för barnets bästa och i praktiken möjliggöra fri rörlighet över kommungränserna.
I FN:s barnkonvention står det i artikel 30: ”Barnet, som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar, har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.” För teckenspråkiga barn i allmän undervisning beaktas detta inte. Då det gäller integrerade döva elever och döva föräldrar i skolor för hörande bör man utöver modersmålet beakta också elevens egen kultur och histioria, på det sättet stärker man de teckenspråkiga barnens identitet.

Finlands Dövas Förbund rf:s ungdomsdagar
Mötesdelegaterna, ungdomsutskottet och ungdomsarbetet
 


Längd: 03:57

Teckenspråk: Finskt teckenspråk

Textning: Ingen textning